Povel Ramel - raserar idyllen

Publicerad: 2006-06-01 av Sebastian Tiger

"Jag hade turen att komma i rätt tid", säger Povel Ramel, och man kan fråga sig vilket av alla Poveldecennier han syftar på. I dag har han fyllt 84 år och är inne på sitt sjunde decennium som en av Sveriges mest älskade låtskrivare och underhållare.


Povel Ramel växte upp i en högborgerlig familj på Östermalm i Stockholm. Föräldrarna var inte påtagligt musikaliska men Povel berättar att hans far hade "ett stort utspel" och var mycket intresserad av revy. Han tog med hela familjen, inklusive tjänstefolk, på Södra Teatern för att se Thor Modéen och andra av tidens storheter.

- Från början förstod jag ingenting av det där, men när jag blev äldre blev jag avundsjuk på artisterna och den uppskattning de fick.

Povels första egna scen var köket hemma där han framförde egna visor och ramsor. Tjänstefolket, två eller tre personer, utgjorde en kräsen publik som inte accepterade repriser av gamla nummer utan hela tiden ville ha nytt. Lyckades han blidka dem så väntade belöning i form av sötsaker och kakor.

Att man med musikens hjälp kunde driva med allehanda företeelser stod tidigt klart för Povel. Snart lärde han sig att det också var möjligt att driva med musiken. Hans första minne av detta är när han fick en skiva där bland andra Elof Ahrle sjöng "Morfars snusdosa" - en parodi på den sentimentala landsplågan "Den gamla spinnrocken". I slutet av trettiotalet, när han besökte London Palladium, hörde han Harry Roy driva med tidens slagdängor. Det var en genre som han kom att uppskatta.

Bort med skolan - in med musiken
Povels skolgång var ingen rolig historia. För att stå ut skaffade han sig en roll som klassens clown.

- Jag var ingen slagskämpe, men att vara rolig kan också vara ett bra vapen. Skolan körde mig ändå i botten och jag gav fan i den till slut. Jag åkte till Skansen i stället och tittade på djuren, och efter ett tag kände jag mig lika instängd som aporna i aphuset.

Povel tog aldrig studenten. Hans föräldrar dog efter en bilolycka 1937 och han fick flytta hem till sin faster Elsie Virgin. Povel beskriver henne som en fantastisk människa som var lyhörd för hans intressen för musik och teckning. Hon såg till att han fick pianolektioner och att han fick börja i tecknarskola.

Pianolektionerna gav honom inte mycket, berättar han. Jazzen hade smugit sig in i hans liv som något nytt och spännande, och han hade börjat lära sig spela piano på egen hand. Faster Elsie såg genom sitt kontaktnät till att han fick en del spelningar, och i praktiken kom hon att bli hans första manager.

Genombrottet
Efter att ha debuterat i Aftonbladets amatörsatsning "Vi som vill opp" med "En sömnig serenad" kom Povels genombrott med "Vårt Eget Blue Hawaii" som blev Alice Babs stora hit sommaren 1942. Två år senare hade han en formidabel succé med "Johanssons Boogie Woogievals".

Sedan dess har Povels karriär rullat på med radio- och senare tv-program, Knäppupprevyer, böcker, filmer och en mängd låtar och låtexter. I Stims verkregister har Povel drygt 900 registrerade låttitlar.

- Mitt förhållande till Stim har alltid varit gott. Någon gång i slutet av fyrtiotalet blev jag uppringd av en gammal skolkamrat som då arbetade på Stim. Hon berättade att det låg ett femsiffrigt belopp och väntade på mig. Sedan dess har utbetalningarna från Stim rullat in regelbundet.

Sprattlande och melodiös
Povel beskriver sitt komponerande som en självgenererande lust. Han ser sig som privilegierad som nästan alltid själv fått bestämma vad han ska skriva om. Det betyder inte att skrivandet är helt oproblematiskt för honom. När en ny låt är på gång jäser den i honom dygnet runt, och han berättar att han inte är särskilt rolig att ha att göra med under den fasen.

- Det är lätt att skriva en krånglig melodi - svårt att skriva en enkel men originell. Det tror jag bara att jag lyckats fullt ut med några få gånger, bland annat i "Ta av dig skorna" och "Underbart är kort".

Povel berättar att han skriver långsamt. Melodierna går oftast snabbare att skriva än texterna där han väger varje ord på guldvåg, och han tror att både Hasse Alfredson och Beppe Wolgers blev tokiga på hans långsamhet när de arbetade tillsammans.

Eftersom han inte är en särskilt driven notskrivare har han använt bandspelare eller skickligare notskrivare för att dokumentera sina låtar. När han var yngre kunde han ibland skapa ordföljder som stöd för minnet när han kommit på en melodi. Så var det till exempel med låten "Köp inte en zebra" där titeln faktiskt är den fras han använde för att komma ihåg melodin.

En väsentlig ingrediens i Povels skapande är kollisonerna. Han menar att det som gör musiken rolig att lyssna på är kollisionerna mellan text och musik, mellan rytm och språk och mellan scenen och publikens förväntningar. Genom kollisioner bygger han upp idyller som han sedan glatt raserar. Rent musikaliskt beskriver han sin musik som sprattlande och melodiös.

- Sen får det gärna finnas lite gung i den. Inte nödvändigtvis sväng, men gung. Det viktigaste är att ord och melodi gifter sig.

Numera skriver han ytterst sällan. Han säger att det kostar honom för mycket, och han tycker att han efter alla år kan unna sig att låta bli.

Tappade popen
Povels rötter finns i blues, jazz och swing (han nämner också Cole Porter och Hoagy Carmichael som en viktiga influenser), men han har inte stannat vid det, utan har alltid låtit sig påverkas av samtiden. När han har skrivit till nya artister har han försökt skriva med utgångspunkt från vad de tidigare gjort.

- Men popen tappade jag någonstans i jämnhöjd med Rolling Stones.

Den senaste tiden har Povel varit ute med ett program som kallas Förnyad Povelpratstund - nu med musik. Det är en föreställning där han, med hjälp av frågeställaren Stephan Lundin, berättar om sin långa karriär vilken illustreras musikaliskt av honom själv och en trio bestående av Niclas Sundén, dragspel; Mikael Ramel, gitarr och Backa Hans Eriksson, bas.

Povel som tycks vilja fortsätta "busa till idyllen" berättar att det förmodligen blir en fortsättning på turnén efter sommaren.

Mattias Franzén


2017-12-14

från »


2017-09-13

Vi »


2017-09-05

Kammarmusik, solokonserter,
»


 
Kontakt Länkar STIM IAMIC Stipendier Om STIM/Svensk Musik Tekniska krav