Numera undervisar han elektronmusik och programmering vid EMS och Malmö Musikhögskola, där han också har ansvar för att bygga upp en elektronmusikstudio. Han har specialiserat sig på CAC (Computer Aided Composition). Ofta anlitas han som ljudregissör vid konserter med elektroakustiska verk. Han har också varit ordförande för konsertorganisationen Fylkingen.

Bo Rydbergs musik har framförts vid en rad elektronmusikfestivaler runt om i världen, bland annat de i Stockholm och Skinnskatteberg, men också Ars Electronica i Linz och Festival de Musique Expérimentale i Bourges. Han är en av de ledande tonsättarna i gränslandet mellan tape- och instrumentalmusik, och skapar sina stycken efter noggranna kalkyler, samtidigt som man inte sällan kan förnimma hans rötter inom rock, jazz och improviserad musik. En serie av hans verk bär undertiteln ’rheme’ och är skrivna för olika triokombinationer. Ordet är ett tecken som kan betyda någon, men som inte nödvändigt gör det – gemensamt för alla dessa verk är att de komponerats med hjälp av specialskrivna dataprogram.

Under svensk Musikvår 1986 framfördes hans Expo (1984), och 1987 Caravan för oboe och tape (1986). Cadena (1988) skrevs för att fira 40-årsjubilerande ’musique conrète’, och den bygger helt på inspelade klanger. Oskuld i järn (1989 till text av Camilla Sellergren) för sång, basklarinett och piano uruppfördes av Aquarius Trio är behandlar en episod ur legenden om Tristan och Isolde. Till skolkonserter med Stockholms Saxofonkvartett beställde Svenska Rikskonserter LINK/Sequence (1990-94) för fyra saxofonspelare (vilka tillsammans trakterar åtta saxofoner i olika storlekar), slagverk av sten, trä och metall samt förinspelade klanger. Detta stycke har hittills spelats ett åttiotal gånger.
Stig Jacobsson 2001