Född i Jönköping den 24 februari 1921. Under gymnasieåren i Södertälje studier i violin för Hermann Gramms och instrumentation för Natanael Berg. Mellan 1940-45 fortsatta studier vid Musikhögskolan i Stockholm i violin för Axel Runnqvist och dirigering för Tor Mann. 1943-45 kompositionsstudier för Hilding Rosenberg. 1943-47 altviolinist i Hovkapellet. Erhöll Jenny Lind-stipendiet 1946-47 vilket möjliggjorde studieresor till Frankrike, Schweiz och Italien. Stadskapellmästare i Örebro 1947-56. Besökte som förste svensk feriekurserna i ny musik i Darmstadt 1949. Kammarmusikchef vid Sveriges Radio 1956-65. Kompositionsprofessor vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1965-75 (tillförordnad 1962). Planeringschef vid Sveriges Radios musikavdelning 1975. Redaktör för tidskriften Nutida Musik. Styrelsesuppleant i FST 1947-51 och 1963-65. Ledamot av Musikaliska Akademien 1960 och akademiens vice preses 1963-69. Ordförande i svenska ISCM 1970-71, medlem av ISCM:s presidium 1974-76. Christ Johnson-pristagare 1958. Koussewitzky International Recording Award 1965. Salzburgs Operapris 1968 för TV-operan Holländarn. Alfvén- och Rolf Schockpriserna 1993. Hedersdoktor vid Örebro universitet 2002.

Ingvar Lidholms tidiga verk avslöjar en subjektiv, nordisk romantiker (Toccata e Canto 1944, Sex sånger 1943), men snart kom också drag från Hindemith och Bartók in i bilden (Concerto 1945, Sonat för soloflöjt 1946, Musik för stråkar 1952). I körverket Laudi förenas äldre vokalpolyfoni med modern harmonik. Hans tonspråk är rikt och mångfasetterat, hans produktion betydelsefull och mångsidig. Genombrottsverket blev Ritornell för orkester (ISCM 1958) och bland hans övriga orkesterverk bör nämnas baletten Riter (1959 koreografi Birgit Åkesson), Mutanza (1959) och Poesis (1964) skriven till Stockholmsfilharmonikernas femtioårsjubileum 1964, en okonventionell festmusik med brutala, olikfärgade klangblock, dynamiska kulminationer och med absurda kadenser för piano och kontrabas. Greetings from an old world komponerades för Clarion Music Society i New York 1976 med anledning av USA:s 200-årsjubileum. ”Jag använder mig av traditionen – som klart uppfattbara klingande modeller av gestisk, virtuos eller melodisk karaktär.” En viktig ingrediens i stycket är Heinrich Isaacs vandringssång Innsbruck, ich muss dich lassen. Ett systerverk blev den till Stockholmsfilharmonins sovjetturné beställda Kontakion (1979), där ortodox tradition lyser igenom. Inget partitur har väl blivit mer spritt än Stamp Music, komponerat för frimärksutgivning med anledning av Musikaliska akademiens 200-årsjubileum. En särskild plats i Lidholms produktion intar två ’scener’ för sopran, blandad kör och orkester: Skaldens natt (1958) och Nausikaa ensam (1963). En rangplats intar också Lidholms körmusik, alltifrån Fyra körer till texter av Åke Nilsson (1953), A cappella bok (med bl a Canto LXXXI,1959) till …a riveder le stelle (1974) och Perserna för manskör (1978). Under en lång skapelseprocess växte operan Ett drömspel (efter Strindberg) fram och partier som körsångerna Vindarnas klagan och De profundis framfördes konsertant långt innan Stockholmsoperan uruppförde operan i september 1992. Ytterligare en ’scen’ för röst och orkester uruppfördes i samband med Stockholmsfilharmonikernas veckolånga Lidholmfestival 1998. Denna stund, när ditt inre skrevs för Peter Mattei och har blivit en starkt uttrycksfull monolog.
Stig Jacobsson 2002