Studerade teater för bl.a. Gösta Terserus och fick småuppgifter i Povel Ramels första Knäppupp-revy Akta huv’et! 1952. I mitten av 50-talet omhändertogs hon av Lulu Ziegler, när den danska viskonstnärinnan startade en kabaret på Hamburger Börs med bl.a. Sven-Eric Perzon och författarna Pär Rådström, Lars Forssell och Beppe Wolgers. Det entusiastiska artist- och författargänget öppnade sedan med stor framgång eget på ett f.d. konditori på Djurgården, omdöpt till Värdshuset Ulla Winblad.

1966 flyttade Barbro till Paris, och det var nu som hon började skriva egna visor. Först texter till franska melodier, översättningar som dock gav för liten frihet för egna tankar och idéer. Så blev det självständiga texter till franska melodier, helt egna visor, både text och musik, vistexter som andra gjort musik till, monologer, funderingar. Tema: det handlar om det närmaste vi har: verkligheten och varandra. Relationer och situationer! Mycket av detta material finns samlat på LP-skivan Med ögon känsliga för grönt, som fick ett mycket positivt mottagande när den kom ut 1973 och resulterade i många nya uppgifter för visskaparinnan Barbro Hörberg. Hon Iyckades på det viset framgångsrikt förverkliga sin idé om att ett enkelt talspråk kan användas även när man sjunger, och att man den vägen kan nå väldigt många människor, som har lätt att identifiera sig med personerna i visorna. Hon hann med att sjunga in ytterligare två LP-skivor med eget textmaterial: Gamla älskade barn (1974) och Gråt i gräset (1975).

Skrev vidare om fördomar och slentrian i musik- och Ijudvärlden, boken Så kan det låta, musikalen Ljudfesten för Radioteatern, olika scen- och TV-underhållningar (texter för bl. a. Lill-Babs) samt radioprogram (värdinna i Det ska vi fira), gjorde omkring 300 föreställningar tillsammans med jazzmusiker i skolorna, vidare LP-skivor för barn: Barbro och sovdjuret och Musik rätt och snett.

SKAP-stipendiat 1974.

© Bengt Haslum på uppdrag av SKAP.