|
|
 |
Sixten Eckerberg
Född 5 september 1909 i Hjältevad i Tranås, död den 9 april 1991. Han var elev vid musikkonservatoriet i Stockholm 1927-32. Ett Jenny Lind-stipendium gav honom möjlighet att studera vidare utanför landet: dirigentstudier för Felix Weingartner , pianoelev i Wien (Sauer) respektive Paris ( Philipp).Tjänstgjorde 1937-69 vid Göteborgs radioorkester och Orkesterförening. Turnéer utomlands, flera framföranden av andra svenska tonsättares verk. Bland utmärkelser märks exempelvis Musikaliska akademins arbetsstipendium 1971.
Först vid relativt sen ålder började Eckerberg komponera efter att ha inlett en framgångsrik bana som dirigent och pianist. Han ägnade sig mycket åt orkestermusik och verk med omfångsrika former, exempelvis tre symfonier (1941, 1943-45, 1966) lika många konserter för piano och orkester. Till hans allra mest kända verk hör “Sommarmusik“ i fyra satser.
Eckerbergs stil är expressiv och kan även kallas kärv med många inslag av kontrapunktisk teknik. Emellertid var han också intresserad av klangkolorit och präglades av fransk musik, delvis i impressionistisk riktning. Poesi har ibland inspirerat honom, till lyriker han tonsatt hör Lars Forssell (“Trilogi“ för sång, flöjt, slagverk 1969). Karlfeldt inspirerade honom till orkesterstycket “Sub luna“. Den svenska pianolitteraturen har han berikat med sviten “Hommage ā Frédéric Chopin“ (1966).
Hans-Gunnar Peterson
|
|
|