Men Gunnar Hahn ville vidare i musiken och när han 11 år gammal fick ett piano blev detta hans huvudinstrument. Redan 1925 debuterade han som pianosolist i radions då nystartade verksamhet och han spelade med Konsertföreningen 1927.
Efter organistexamen vid Musikkonservatoriet i Stockholm 1930 och studier i Paris började han en karriär som konsertpianist. Han avslutade pianistbanan med en turné till England och USA 1950.

Som ung student fängslades han av svensk folkmusik när den framfördes på Skansen av dess spelmän. Han började snart arrangera folkmusik och visor på sitt eget sätt. 1936 startade han sin välkända spelmanskvartett, och i arrangemangen för denna utvecklade han enegen stil, där dragspelet mera melodiskt an ackordiskt smidigt fogades samman med fiol, klarinett och fagott. Kvartetten spelade flitigt i radio under 1930- och 40-talen. På 50-talet hördes hans "folkdansorkester" varje vecka i radio under ett flertal år.

Främst på folkmusikens grund komponerade Gunnar Hahn egen musik för kör, orkester och mindre ensembler. Under 1940- och 50-talen skrev han musik för teatrar i bl a Stockholm, Uppsala och Norrköping. På 1960-talet samarbetade han med Evert Taube i ett antal heltimmesprogram i radio, som resulterade i LP-skivor. Han tonsatte också en del av Taubes dikter. Ett nära samarbete med Bo Setterlind utvecklades på 1970- och 80-talen, då han tonsatte ett 20-tal av Setterlinds dikter som utgavs i tre häften (Rosa Rosarum 1-3). Bland Hahns kompositioner kan vidare nämnas körverket "Rondo lapponico" och julmusiken "Gladelig sjunge vi", vilka båda ofta framförts såväl i Sverige som utomlands. I Stockholms konserthus gavs våren 1981 ett par konserter med kör- och orkestermusik enbart av Gunnar Hahn, vars musik finns inspelad på ett 50-tal skivor: "stenkakor", LP, EP, och CD.

Vis sidan av sin verksamhet som tonsättare, arrangör och utövande musiker arbetade han för tonkonstnärerna, bl a som initiativtagare till och styrelseledamot i flera organisationer med uppgift att stimulera musiklivet och tillvarata musikernas intressen. Tillsammans med Yngve Flyckt var han initiativtagare till Musikfrämjandet 1940 och han var aktiv bakom tillkomsten av Konsertbyråutredningen 1961, den utredning som ledde till skapandet av Rikskonserter, där han sedan var anställd fram till 1975, bl a som producent av skolkonserter.

Gunnar Hahn var Evert Taube-stipendiat, blev Hugo Alfvén-stipendiat 1978 och erhöll LO:s kulturstipendium 1979. År 1982 tilldelades han Kungl Musikaliska Akademiens medalj "För tonkonstens främjande".

SKAP-stipendiat 1961. Fred Winter-stipendiat 1984.